Jag är inte våldtagen!
Jag kom på det igår morse när jag vaknade upp i en främmande lägenhet med två (nästan) okända unga män i. Man gör många dumma saker när man är full, eller kanske inte dumma - bara spontana och obetänksamma. Inte tänkte jag på att det kanske var en risksituation när jag satt i en bastu, insvept i en liten handduk, ensam tjej med fem killar (varav en hela tiden tappade handduken, jag vet fortfarade inte om det var med flit eller inte ..) i en källare i en villa någonstans i Uppsala, med en högljudd fest ovanför mig. Inte tänker man väl så när man är full och glad och lite flirtig och ung och frisk och levande? Inte ska man behöva tänka så då?
Men om något hade hänt - skulle någon där uppe då hört mig? Om någon av de där killarna som visslade och tjoade när jag sa att '.. nej, jag är inte tillsammans med någon', bestämt sig för att han hade rätt till mig, där nere i den där bastun, hade de andra killarna hakat på då, eller hade någon sagt 'För i helvete, SLUTA!'?
Det är så sorgligt att de här tankarna ens ska behöva dyka upp. Det är vidrigt att jag ska behöva vara tacksam över att jag hittills bara träffat på fina killar, killar som förstått att nej är nej. Killar som fattat hur man är bra kille. För jag är det, tacksam .. Hur hade mitt liv tett sig idag om jag blivit våldtagen i den där bastun i lördags, eller i lägenheten jag sov i på natten, eller i taxin på väg dit? Hur hade jag kunnat lita på folk igen? Vad händer när en man tar något som inte är hans att ta?
Det här är ju inte ens det mest korkade man gjort! Tänk så många gånger man gått själv hem från nåt uteställe, tänk så många gånger man följt med folk hem - folk som man inte känt alls (gud, jag hoppas att mamma inte ljuger när hon säger att hon inte läser min blogg ..) Man är korkad och godtrogen som en jävla golden retriever.
Nu slutade ju den här historien mycket lyckligt. Istället för att spendera söndagen sönderslagen på en polisstation åkte jag genom Uppsala i en tjusig leasad sportbil med vinden virvlande genom håret. Men jag hade ju bara turen att träffa bra killar. Stackars dom som inte haft samma tur.
Jag har i vilket fall haft en fin helg. Hann med att äta middag på (okänd) herrgård också. Mycket trevligt fast jätteäcklig mat.
Jag kom på det igår morse när jag vaknade upp i en främmande lägenhet med två (nästan) okända unga män i. Man gör många dumma saker när man är full, eller kanske inte dumma - bara spontana och obetänksamma. Inte tänkte jag på att det kanske var en risksituation när jag satt i en bastu, insvept i en liten handduk, ensam tjej med fem killar (varav en hela tiden tappade handduken, jag vet fortfarade inte om det var med flit eller inte ..) i en källare i en villa någonstans i Uppsala, med en högljudd fest ovanför mig. Inte tänker man väl så när man är full och glad och lite flirtig och ung och frisk och levande? Inte ska man behöva tänka så då?
Men om något hade hänt - skulle någon där uppe då hört mig? Om någon av de där killarna som visslade och tjoade när jag sa att '.. nej, jag är inte tillsammans med någon', bestämt sig för att han hade rätt till mig, där nere i den där bastun, hade de andra killarna hakat på då, eller hade någon sagt 'För i helvete, SLUTA!'?
Det är så sorgligt att de här tankarna ens ska behöva dyka upp. Det är vidrigt att jag ska behöva vara tacksam över att jag hittills bara träffat på fina killar, killar som förstått att nej är nej. Killar som fattat hur man är bra kille. För jag är det, tacksam .. Hur hade mitt liv tett sig idag om jag blivit våldtagen i den där bastun i lördags, eller i lägenheten jag sov i på natten, eller i taxin på väg dit? Hur hade jag kunnat lita på folk igen? Vad händer när en man tar något som inte är hans att ta?
Det här är ju inte ens det mest korkade man gjort! Tänk så många gånger man gått själv hem från nåt uteställe, tänk så många gånger man följt med folk hem - folk som man inte känt alls (gud, jag hoppas att mamma inte ljuger när hon säger att hon inte läser min blogg ..) Man är korkad och godtrogen som en jävla golden retriever.
Nu slutade ju den här historien mycket lyckligt. Istället för att spendera söndagen sönderslagen på en polisstation åkte jag genom Uppsala i en tjusig leasad sportbil med vinden virvlande genom håret. Men jag hade ju bara turen att träffa bra killar. Stackars dom som inte haft samma tur.
Jag har i vilket fall haft en fin helg. Hann med att äta middag på (okänd) herrgård också. Mycket trevligt fast jätteäcklig mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar