Nästa vecka måste jag träffa en gammal pojkvän. Ja, måste, för jag har hans hemnycklar och han har min soffa. Och en fin ny tavla som jag köpte när jag var och hälsade på honom. För tusen år sen. Jag låg på sängen tidigare idag och tänkte på honom, jag kom på att jag inte ens kom ihåg hur hans ansikte såg ut längre, det var bara suddigt och diffust. Såklart var jag tvungen att gå in på min fotohemsida och titta på gamla bilder av honom. Jag kom på att jag inte ens mindes hur det var. Jag skrev ett blogginlägg här tidigare, när det var alldeles färskt - om att det snart inte skulle gå att tänka sig hur han luktade, vad vi skrattade åt och hur det kändes att vakna bredvid honom på morgonen. Jag är där nu. Jag minns inte. Jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad det var vi hade tillsammans. Inte det viktiga i alla fall.
Men det hindrar ju inte att jag blir nervös av tanken på att träffa honom igen. Jättenervös! Och lite illamående faktiskt. Därför låter jag bli att tänka på det. Det går sådär.
Men nu ska jag iväg och dricka vin med Linda. Det blir fint tror jag. Imorgon är det först farfars-firande och sen ska jag på en grillfest på kvällen. Hejja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar