Usch, jag är en dålig kompis. Till de få kompisar jag har. Jag känner mig lite dålig faktiskt. Usch!

Annars är jag glad! Jag letade reda på en syjuntegrupp åt mormor som hon var och fikade med i dag (de sjöng psalmer också, men enligt mormor var det lite sådär lagom religiöst) och när jag ringde henne för att kolla hur det hade gått lät hon ungefär som en sjuåring som precis gjort sin första skoldag:

"Ja och då tog Gun emot mig i korridoren, och hon frågade om det var jag som var Doris, för du hade ju ringt och anmält mig, och där var så många tanter där och det var så roligt kan du tänka dig! Vi fick en blomma när vi gick! Och ingen hann handarbeta för då kunde vi ju inte prata samtidigt, och det ville vi ju, ja jag berättade att jag brukar gå och prata med katten annars och det skrattade de åt, tanterna, och så åt vi skinksmörgås och kan du tänka dig Josefina, vi fick en blomma när vi gick! Och sen, vet du, på vägen hem gjorde jag sällskap med tre andra tanter som bor på mig gård och vi gick alla fyra tanter i bredd, med varsin rollator och det var så roligt, och sa jag att vi fick en blomma?"

... Och så vidare, så där höll hon på, riktigt snubblade på orden, jag fick inte en syl i vädret och jag blev så jävla glad, för även om vi hälsar på vår mormor oftare än vad de flesta andra hälsar på sin mormor (jag tror att vi tycker om henne mer än de flesta gör också, mormor får ju veta allt, här om dagen diskuterade vi till exempel att jag hade satt in en p-stav i armen och diskuterade olika preventivmedel, hur många gör sånt med sina mormödrar?) så är det ju klart att hon också behöver träffa folk i sin egen ålder. Att hon var så glad gjorde mig glad, och alldeles varm i bröstet!

Glad!

I dag är jag trött på miljön.

Därför vill jag beskriva mina framtidsplaner så här:

När jag blir stor ska jag ska bo i en stor villa med massor av elbelysning, typ julgransbelysning fast året om (inga lågenergilampor) åka på långsemesterar i min bensinslukande SUV (alla i familjen har en egen) och när jag blir trött på det ska jag åka jorden runt en massa gånger i mitt jetflygplan (bara jag i planet!) och slänga ut dunkar med flygplansbränsle på folk. Med ett leende. Eventuellt tänker jag vinka också. Ajust, jag tänker inte sopsortera heller.

Eller egentligen kanske jag är mest trött på alla miljönissar? Jag orkar inte med allt jävla tjat om hur noga de sopsorterar och hur mycket de inte vill ha en bil när de blir vuxna och tjänar tillräckligt med pengar för att ha en (för varför skulle de ha bil nu - det är typ ingen som behöver bil när man är tjugofem och bor i stan och inte har barn!)

Jag säger bara: ha det så kul när det är vinter och snöslask och ni precis fått ert tredje barn och ungarna skriker, och du har stövlar som är för kalla och nu är de dessutom våta och ungarna skriker och skriker och nu är de hungriga också och någon av dem har tappat en vante men du kan inte hitta den och det är fortfarande fem kilometer kvar till dagis och du börjar bli stressad nu för du börjar jobbet om en kvart. Eller när bussen är sen för femte dagen i rad och du vet att din chef kommer bli sur för att du aldrig kommer i tid, men du kan ju inte rå för det, för bussen är alltid sen, sen, sen och det är fortfarande vinter och snälla kan ungarna sluta gråta nångång för du orkar faktiskt inte mer nu och du skulle ha köpt nya stövlar om bara inte SL-kortet varit så förbannat dyrt!

Jag ska vinka när jag åker förbi i min SUV och om det är snälla barn så kan ni få åka med mig (eller kanske inte förresten för då blir det nån slags miljövänlig samåkning och det vill jag fan inte veta av).

Okej, nu kanske jag överdriver. Ja, jag vet att det är billigare att kollektivtrafika (fika? did anyone say fika?!) än att ha bil. Jaja. Jag blir bara trött på att prettomiljönissarna ska vara såna jävla asketer hela tiden. Varför inte satsa på miljöbil då? En bil som körs på rapsolja? Tydligen kan alla bilar som körs på diesel även köras på fett. Ja, jag är allvarlig, vanligt matfett tydligen. Jag har själv åkt i en och den gick precis som en vanlig bil. Varför måste man späka sig för miljöns skull? Tror ni på allvar att alla bekväma svenskar vill ge upp sina bilar och börja ta bussen? No way! Folk har blivit för bekväma! Vi är vana vid att ta bilden till jobbet/dagis och inte röra på oss under arbetsdagen och sen gå till gymmet och skutta runt bland konstiga maskiner och ja, det är jätteonaturligt, men vi är vana vid det nu, ingen vill ge upp sin levnadsstandard, i alla fall inte jag. Alla dåliga saker (nästan) kan bytas ut till bra saker som är ungefär likvärdiga. Man behöver inte vara mr duktig 2010 och sitta i ett torp utan elektricitet, bara ha en spark att ta sig till nästa by med och odla ekologiska morötter. Ingen vill det! (okej jag räknar bort Austli, men jag känner ingen annan)

Jag vill ha en bil, och jag hatar att sopsortera (komposten luktar äckligt om jag inte går ut med den varenda dag och det orkar jag inte) men jag gör det ändå under protest fast ibland slarvar jag och stoppar äppelskruttar i brännbart men bara när Erik inte ser. Misstänker dessutom att de ändå slänger ihop det till samma - eller är det en skröna? Jag är ungefär så långt bort från perfekt man kan komma, men det är alla andra också, sluta låtsas!

Sådär! Nu mår jag mycket bättre! Nu ska jag läsa biologi!

Oj, vad trött jag är! Och oj vad länge sen det var jag skrev här!

Uppdatering sedan sist? Tja, jag läser sånt där naturvetenskapligt basår, har fått astma och har jättesvårt att gå upp på mornarna eftersom de sänder Kalla fötter så jäkla sent om nätterna. Nu går jag mest och väntar på att CSN ska bestämma sig för om jag ska få studielån nästa termin eller inte. Jag hoppas på ett ja. Erik tror att de kommer säga ja, får väl hoppas på att han har rätt. Nästa helg (eller var det nästnästa?) ska vi till dalarna och slappa, kliva omkring i skogen, elda i vedspisen och titta på fina sjöar. Sånt där som man gör där. Det blir bra!

Den här veckan har jag faktiskt inget prov, väldigt skönt.
Äh, jag är ju uppenbarligen för nöjd med livet för att skriva nåt här, jag är bäst när jag är ledsen alternativt bitter. Återkommer säkert inom kort!

... sa jag att jag är positiviteten själv?