Jaha, här sitter jag på sängen med datorn i knät och är trött och alldeles för rädd för att kunna sova. Faktiskt alldeles för rädd för att överhuvudtaget våga försöka. Det regnar ute och klockan är två. Miss i nassen. Jag och Martina har haft skräckfilmskväll. Det brukar inte vara så hemskt som det är nu. Jag fick skjutsa hem henne också, det var mest hemskt på vägen hem. Ensam! Jag vågar inte släcka lampan, jag vågar inte sluta skriva för då kommer det dyka upp folk från under min säng.
Inte för att det gör något, nejnej, jag är ju en sån där sjukligt självständig ung dam som stirrar spöken och mördare stint i ögonen om de försöker sig på något dumt. Jadå, sån är jag (nej det är jag inte!) och jag borde antagligen ha tvingat Martina att sova över och det här är värdelöst för jag ska jobba i morgon och måste gå upp klockan sju ju! Jag måste sova nu, försök sova Ina! Hjälp! Funderade ett tag på att skicka ett sms till David och sova hos honom, men om man börjar göra sånt, då vet man ju inte vart det slutar och jag vill sova själv fast utan att vara rädd och med lyset tänt också vad det verkar.
Ödle-tanten, ja! Jaha, jag jobbar inte så mycket med henne nu och det är jag ganska glad för. Hon har klart rasistiska tendenser och överlag är hon ganska otrevlig. Sa jag att hon luktar illa ur munnen också? I går stod jag och tänkte elaka tankar om henne eftersom jag tyckte att hon andades rutten luft på mig, alldeles för nära, samt underminerade mitt arbete genom att .. skitsamma. I alla fall tog batteriet i mp3-spelaren slut redan innan min förmiddagsrast vilket mer eller mindre förstörde min dag, nej min vecka. Men vet ni! Ödle-tanten såg att jag morrade åt batteriet och gick och hämtade två stycken i sin handväska! Rätt storlek och allt! Hon räddade alltså min dag. Efter det kunde jag ju omöjligt vara sur på henne så jag har beslutat att inte häckla henne mer offentligt .. på en vecka eller så i alla fall. Det är hon värd!
Lustiga saker min chef kallat mig i dag:
1. "Nikodemus". Ja, vi har en annan person på samma avdelning som heter så, men det är en man, femtio-plus, typ två meter lång som är mycket mörkhyad, har glasögon och alltid färgglada hawaiiskjortor. Jag ser inte riktigt likheten, men det måste min chef göra för han sa det flera gånger utan att reagera på att han sa fel.
2. "Aaah, Di levas brorsa! Snyggt!" Varje sommar när jag har på mig min vita tunika säger han så. Fast jag tror inte att han minns att han gjort det förut. Och jag börjar misstänka att tunikan borde få resa till Nangijala.
För övrigt har jag sjukt ont i benhinnorna men det gör inget för Gay-Christer pratade med mig under gympapasset idag. Han har noterat att jag brukar gå på hans pass! Nu ska jag bara få honom att vilja byta sida också. Hejja mej. Det får bli ett senare projekt. Nu mina vänner, ska jag sova. Det går inte att skjuta upp längre. Önska mig lycka till och slå gärna en signal i morgon för att höra att jag överlevde natten.
Inte för att det gör något, nejnej, jag är ju en sån där sjukligt självständig ung dam som stirrar spöken och mördare stint i ögonen om de försöker sig på något dumt. Jadå, sån är jag (nej det är jag inte!) och jag borde antagligen ha tvingat Martina att sova över och det här är värdelöst för jag ska jobba i morgon och måste gå upp klockan sju ju! Jag måste sova nu, försök sova Ina! Hjälp! Funderade ett tag på att skicka ett sms till David och sova hos honom, men om man börjar göra sånt, då vet man ju inte vart det slutar och jag vill sova själv fast utan att vara rädd och med lyset tänt också vad det verkar.
Ödle-tanten, ja! Jaha, jag jobbar inte så mycket med henne nu och det är jag ganska glad för. Hon har klart rasistiska tendenser och överlag är hon ganska otrevlig. Sa jag att hon luktar illa ur munnen också? I går stod jag och tänkte elaka tankar om henne eftersom jag tyckte att hon andades rutten luft på mig, alldeles för nära, samt underminerade mitt arbete genom att .. skitsamma. I alla fall tog batteriet i mp3-spelaren slut redan innan min förmiddagsrast vilket mer eller mindre förstörde min dag, nej min vecka. Men vet ni! Ödle-tanten såg att jag morrade åt batteriet och gick och hämtade två stycken i sin handväska! Rätt storlek och allt! Hon räddade alltså min dag. Efter det kunde jag ju omöjligt vara sur på henne så jag har beslutat att inte häckla henne mer offentligt .. på en vecka eller så i alla fall. Det är hon värd!
Lustiga saker min chef kallat mig i dag:
1. "Nikodemus". Ja, vi har en annan person på samma avdelning som heter så, men det är en man, femtio-plus, typ två meter lång som är mycket mörkhyad, har glasögon och alltid färgglada hawaiiskjortor. Jag ser inte riktigt likheten, men det måste min chef göra för han sa det flera gånger utan att reagera på att han sa fel.
2. "Aaah, Di levas brorsa! Snyggt!" Varje sommar när jag har på mig min vita tunika säger han så. Fast jag tror inte att han minns att han gjort det förut. Och jag börjar misstänka att tunikan borde få resa till Nangijala.
För övrigt har jag sjukt ont i benhinnorna men det gör inget för Gay-Christer pratade med mig under gympapasset idag. Han har noterat att jag brukar gå på hans pass! Nu ska jag bara få honom att vilja byta sida också. Hejja mej. Det får bli ett senare projekt. Nu mina vänner, ska jag sova. Det går inte att skjuta upp längre. Önska mig lycka till och slå gärna en signal i morgon för att höra att jag överlevde natten.
1 kommentar:
Hon låter verkligen som ödla. Har haft en liknande personlighet till chef en gång. Så här en 6 år senare händer det fortfarande att han dyker upp i mina mardrömmar.
Han gav minsann inte bort några batterier, det var nätt och jämt så jag fick lön.
Skicka en kommentar