Paris in september

Är det inte konstigt hur musik kan få en att minnas saker som man inte hade en aning om fanns kvar inuti huvudet? Hittade den här och helt plötsligt var jag någon helt annanstans. Jag har sovit med någon jättemånga nätter till den där låten. Vi brukade sätta på den när vi skulle sova. Och innan dess lyssnade vi på den (jaja, hela skivan) den sommaren som vi började träffas. Jag minns en kvalmig dag av såsande på soffan på hans uteplats. Jag låg sådär trevligt på hans arm och han frågade om jag var kär i honom. Jag sa att jag inte ville tänka på blå isbjörnar, men det var jag. Kär, alltså. Eller på väg att bli. Den där sommaren var också the summer of Paris (bokstavligt talat också, för vi åkte till Paris, drack vin i parker och låg med varandra i en skranglig järnsäng som hade utsikt över Eiffeltornet). Klyschigt va? Vi såg bandet Paris på en festival också. Eller, nej, nu minns jag - vi såg dem aldrig för vi ägnade oss åt nakenaktiviteter i tältet. Vi lyssnade på Ladytron i tältet minns jag. Och hans lillebror spelade den här låten varje gång vi satte oss i bilen. Det var en fin sommar som jag trodde att jag hade glömt bort - men det hade jag inte! Om det var dig jag var i Paris med den där sommaren skickar jag en hälsning! Vad kul vi hade! Hoppas du mår bra!

Förresten - jag hoppas att ni allihop mår bra, och jag hälsar till er allihop! Puss och kram till er där ute. Det kan ni behöva!