chockskadad

Om jag hade varit sams med Erik hade jag varit arg på honom för att han tvingat ut mig i dejtingdjungeln igen. Man sitter där med sitt jävla glas rödvin och försöker komma på spännande saker att säga medan man undrar vad f*n man håller på med och vart livet egentligen ska ta vägen.

Jag fick dessutom ett vykort av Erik i dag vilket litegrann förstörde pre-dejtstämningen och jag blev faktiskt ledsen. Jag har inte varit ledsen på jättelänge och det har fungerat hur bra som helst att låtsas att han inte existerar över huvudtaget, men så tar han sig in via brevlådan till intet ont anande moi som troskyldigt öppnar all post jag får. Jag tycker det är nedrigt! Jag vill inte ha hans vykort och jag struntar i att han har varit i Berlin. Jag vill inte veta! Förstår han inte det är han dummare än jag trodde (.....) Nu är vykortet dock i fyrahundraelvamiljoner delar i min papperskorg. Dels för att det känns lite bättre och dels för att jag antagligen skulle läst det lika många gånger som vykortet numera är i delar om jag inte demolerat det.

Jag är rätt fånig nu va?