Nytt liv!

Det här är mitt nya rum. Något spartanskt kan tycka, men vad sjuttsingen. Jag sover gott (tror jag?) på madrassen jag hittade ute i korridoren och sovsäck - ja, det är ju bara ren lyx! Nej, på riktigt så hoppas jag att veckan går fort så att mina föräldrar kommer hit med mina möbler (jag har pratat om min flicksäng förut jag vet, men den är världens bästa, jag sover aldrig så gott som i den, och nu har jag inte sovit i den på riktigt på flera år!) Bostadsbolaget skulle dessutom ha bytt golv och målat om, men det verkar de ha glömt bort. Det låg en lapp om det i fönstret, den verkar någon ha lagt där och missat att ta med sig. Får väl ringa och påminna.

Det känns spännande det här. Som att jag flyttat hemifrån för första gången trots att jag inte bott hemma på åtta år (eller räknas mormor som hemma? Ja?) men det har nog mer med avståndet till Uppsala och familjen att göra. Det känns häftigt att ha ett eget rum också. Jag har aldrig bott ensam förut. Det här är min första egna bostad, och jag är så stolt. Inga pojkvänner i vägen! Min korridor är ganska fin (men stökig såklart) och jag bor längst ner i en korridoren så jag har en stor balkong som granne åt ena hållet. Finemang! Grannarna verkar trevliga och vi har haft ett möte. Jodå. Korridorsfest ska det bli också. Minsann.

I morgon har jag ingen föreläsning, jag ska bara läsa och köpa en taklampa. Den som står på golvet fick jag låna av en göteborgsk granne efter att jag upptäckte att när solen gått ner går det inte att se nåt i mitt rum. Detta trots att vi befinner oss i Skåne. Nu ska jag mumsa lite spettekaka och öva på mitt sång- och dansnummer. Sedan ska jag tala in mitt telefonsvararmeddelande på skånska. Efter det: läggdags!